Debatten om kärnkraftens varande eller icke varande verkar aldrig ta slut. Redan 1980 hölls det en omröstning i Sverige i frågan. Resultatet från den gjorde att riksdagen beslutade att alla reaktorer skulle avvecklas senast år 2010.
Så har det ju inte blivit – idag finns sex reaktorer som är aktiva – i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Dessa är av två olika typer, nämligen tryckvattenreaktorer och kokvattenreaktorer. Båda arbetar enligt samma grundprincip – vatten hettas upp så att det kan driva en turbin och generator för bildande av elektricitet.
Enkel förklaring till hur ett kärnkraftverk fungerar
Men åter till frågan för dagen: “hur fungerar ett kärnkraftverk?”. Det finns naturligtvis en komplicerad fysik bakom om man går in i djupet på detaljerna. Men för lekmannen går det också att beskriva det kortfattat, i stora drag eller steg för steg om man så vill:
- Anrikat uran utsätts för bestrålning med neutroner.
- Atomer i uranet klyvs på grund av bestrålningen i två delar.
- Vid klyvningen skapas nya neutroner som i sin tur klyver andra uranatomer – det blir en kedjereaktion.
- För att inte kedjereaktionen ska skena och leda till en okontrollerad explosion så styrs den med hjälp av så kallade styrstavar som kan sänkas ned i reaktorhärden. Dessa består av ämnen som fångar upp stora mängder av neutronerna. På så sätt hålls kärnkraftsreaktionen under kontroll.
- Vid klyvningen av uranatomerna frigörs stora mängder med värme. Den används för att hetta upp vatten så att det bildas ånga.
- Den heta ångan driver i sin tur en turbin med en generator.
- Det är denna, kärnkraftverkets generator, som i slutänden ger den elektricitet som man är ute efter. Generatorn omvandlar nämligen turbinens snurrande skovlar till elektricitet genom att magneter bringas att rotera inuti spolar. Rotationen 3 000 varv per minut genererar frekvensen 50 Hz som är den som används i de europeiska elnäten.